Här i Norrland är 60 cm snö lika med noll. Går knappt till stövelskafta. Schuuuuuuuu. 

Ja, där i två siffror, fem bokstäver och två mellanslag hittar ni orsaken(tja, iallafall en av dem) till min långa frånvaro härifrån. Det ser verkligen lite ut när det är nätt och prydligt nerskrivet. 
Men
i
Verkligheten...
Där betyder 60 cm snö många timmars ström- mobiltäcknings- telefon- och internetavbrott. En grannby hade alla uppräknade I-landsnödvändigheter borta hela helgen och hemma hos mig hade halva byn ström medan andra halvan var utan. I morse, klockan sex, när jag vaknade och skulle tända sänglampan var strömmen borta och den kom tydligen inte tillbaka förrän vid fyra på eftermiddagen. Vi lider inte speciellt mycket av strömavbrott eftersom vi har en vedspis i köket, massor av stearinljus och självtryck på vattnet, men det är värre för dem som är beroende av el för att hålla huset varmt. Vissa familjer med barn i gymnasiet flydde till deras lägenheter i stan när temperaturen i huset började krypa ner mot 9-10 grader. En facebookvän skrev att hon hade fått koka vatten på en utomhuseld för att kunna tvätta håret. Sedan har vi alla de ensamma gamla som inte kan använda sina larm när telefonnätet ligger nere. En tant i min by bor så pass avlägset att hemtjänsten inte kunde komma fram till henne innan någon skottat. 

Nog klagat! Ingen dog och det var otroligt vackert när gatlysena var släckta och den näst intill fulla månen sken sitt ljus över de snötäckta lägdorna och bergen. Jag tror inte jag hade blivit förvånad om älvor kom dansande mellan träden. Det är bara vid strömavbrott man till fullo kan njuta av en sådan syn och sist jag såg något liknande var för två år sedan, så strömmen var borta ett och ett halvt dygn alldeles innan jul. Dessutom, med alla norrländska förmåner vi har får man ta de dåliga sidorna också.