Men kommer det att vara friska källvattensord eller kommer munnen att vara änden på ett avloppsrör? Däri ligger den stora utmaningen. För att citera favoritboken: "Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen." Eller Esaias Tegnér: "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". 

Varför delger jag mina funderingar kring detta ämne? Jo, imorgon ska det hållas tal i Svenska B. Vi ska berätta om oss själva utifrån tre saker vi tar med. Jag har valt en Bibel, en penna och en potatis.

Det är brukligt att vara nervös inför sådant här men konstigt nog är jag lugn som ett sovande spädbarn. Är det lugnet före stormen? Jag vet inte. Prov gör mig inte nervös längre. Om det är samma sak med tal återstår att se. 

Eventuell läsare får gärna önska mig lycka till.